Nej nu sitter jag här och slöar igen, jag har fastnat på en hemsida med profilprodukter för det finns så himla många fina saker att titta på och jag har suttit framför datorn hela förmiddagen nu och till ingen nytta alls. Det finns så mycket roligt att titta på när man har internet men man måste vara försiktigt så att man inte slösar bort hela sin dag med att göra ingenting. Jag har ju egentligen en himla massa saker som ska göras men det är ju inte lika roligt så man skjuter upp på dom sakerna. Jag skulle till exempel behöva diska upp här hemma för jag har inga rena tallrikar längre och nu är det helt fullt i diskhon och det är ju inte så bra för snart börjar det väl lukta också och då är det verkligen på tiden att man diskar, den saken är klar.
Nu är det så att jag ska fira jul hos en kusin till mig som jag inte har träffat på evigheten och vi kommer att åka dit hela familjen och hela släkten kommer att vara där. Det blir ganska många och det betyder även att man får många julklappar och det är ju bra men det innebär ju också att man kommer att behöva köpa många julklappar också och mina kusiner har ju småbarn så jag kommer att behöva köpa en massa julklappar till dom också och det är ju inte så himla enkelt att veta vad man ska köpa till dom heller. Jag kan tänka mig att det kan vara smart att köpa barnkläder men jag vet ju inte riktigt vilken storlek jag ska köpa för jag har aldrig köpt några barnkläder tidigare. Jag få be någon hjälpa mig helt enkelt så att jag vet vad jag ska köpa.
Vissa händelser kan få en att ifrågasätta hela sin världsbild. Jag tänker på situationer då helt osannolika saker händer. Jag kommer ihåg en gång till exempel då jag stötte ihop med gammal vän jag inte sett på ett par år på flygplatsen JFK i New York. Som bekant är det en ganska stor flygplats, mycket stor till och med. Hur som helst så träffade jag den här vännen cirka en halvtimme innan det var dags att gå på mitt flyg. Det märkliga är att jag var tvungen att sitta på exakt rätt stol vid rätt ögonblick annars hade jag missat ögonblicket då den här personen gick förbi. Han såg nämligen inte mig. Jag hade också precis varit borta i en kiosk och handlat lite. Jag kommer ihåg att jag funderade på om jag skulle köpa en pocketbok också, men beslöt att de jag hade räckte alldeles utmärkt. Hade jag gått ur kön och skaffat en pocketbok hade jag missat allt. Nu var det så klart slump. Men just då kändes det lite grann son om ödet ingrep. Jag hoppas att jag har samma tur om jag råkar bli sjuk någon gång, att det står någon som kan första hjälpen om jag skulle råka få hjärtstillestånd till exempel.